jahapp, det gick väl ungefär som jag hade tänkt mig... Jag som bloggare, vilket jävla skämt. Klart jag inte skulle lyckas skapa den där bloggen som jag ville ha, den där med regelbunden uppdatering, fina bilder och djuplodande texter om mina minnen och mitt känsloliv (?!!!)...
känner mig rastlös, känner att jag borde blogga men nu när jag äntligen tar mig tid så känns det inte som att jag ahr någonting att säga om överhuvudtaget någonting. Av någon sjuk anledning längtar jag efter att pyssal. Och jag är ABSOLUT INTE en pysslig tjej. Minns pysselstunderna i skolan med fasa, minns hur ångesten växte ikapp med att jag klippte allt fel och fick klister överallt och sen satt jag där med nåt asfult halvfärdigt som fröken fick hjälpa mig att göra klart långt efter att alla andra var färdiga... Håhåjaja ljuva barndom, när ska jag någonsin sluta älta och hitta fel på min präkiga svenneuppväxt?
nog för idag, kanske återkommer jag, kanske inte.
