lämande med gråtklumpen i halsen in uppsatsen imorse. ignorerade pinsamma formaliamissar men hatade mig själv (givetivs! vad annars?) mer än nånsin tidigare gick hem till dålig stämning och misslyckades med att vända tillbaka dygnet. surfade på ams och fick ännu mer ångest. jahapp, då var man liksom arbetslös då. älskar att vara student. hatar att jobba. jag ger det typ en vecka innan jag ringer kommun och går ner mig i träsket igen. en ska är iallafall säker; jag ska räkna matte tills jag går under för att det här halvåret inte ska kunna blickas tillbaka på som menlöst elände.
det var väl det. nu fortsätter stirrandet och handlingsförlamningen och äcklet inför ögonen som är alldeles röda. tjing.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment